Den 30 juni besökte ett fyrtiotal medlemmar Herrgårdsparken i Köpmanholmen. Parken har återskapats i andan av hur det såg ut hos familjen Hedberg som levde och verkade i Köpmanholmen under sågverkstiden. Fru Ingeborg Hedberg hade ett stort trädgårdsintresse och anlade stora anläggningar, mycket med medelhavsträdgården som förebild. I parken finns också kopplingar till hennes stora insatser för familjerna i Köpmanholmen, t ex att alla barn fick ett äppelträd. Fru Hedberg var även delaktig i en försöksodling, som nu håller på att byggas upp igen och ska bl a fyllas med tidstypiska växter och träd från 1940-talet.

Elisabeth Strand Hübinette, byggansvarig vid anläggningen, guidade oss mycket kunnigt. I början av parken finns en bildutställning över hur sågverket såg ut. Det är fascinerande att se hur fort skogen kommer tillbaka när marken inte används. Gångvägarna har restaurerats och bortglömda stentrappor har återfunnits. Många sittplatser finns i parken, likaså grillplatser.

Runt om i parken är lövträd och buskar, t ex hästkastanj, katsura, rhododendron, planterade för att integreras med skogen.

Det finns många stora praktfulla rabatter, rosenbuskar och pergola med bl a klängrosor. Mindre rabatter och enstaka perenner är planterade här och där för att sammansmälta med övrig växtlighet.

Parken är mycket barnvänlig. Det finns t ex stora mosstroll som ligger och sover, insektshotell och målade stenar som ligger här och var.

Området kring Önskebrunnen är utformat för att vigslar ska kunna hållas där. En avenbokshäck är planterad runt platsen.

Längs alla gångvägar finns det konstverk, en del tydligt placerade, andra mer sammansmälta med naturen. Ute på Kärleksudden finns ett konstverk som heter ”Libjiesbåaloe” där konstnären inspirerats av ett sameviste som funnits där. En sägen berättar att en samekvinna blev bortförd från området och uttalade en besvärjelse över att verksamheten skulle upphöra. Om hon blev bönhörd eller inte vet ingen men fabriken lades ju ner i alla fall. I slutet av vår gångväg fanns stora skärmar som var avsedda för graffitti.

Vid fikapausen på herrgårdsbryggan berättade Karin Bergström om båttrafiken på fjärden under familjen Hedbergs tid och Karin Östman påminde om sommarresan.

Det behövs många besök för att upptäcka vad som finns i Herrgårdsparken speciellt vad gäller växtligheten, där blomningen skiftar över tid, men även alla olika gångvägar och vad som finns längs dem.

En vacker tisdagskväll i slutet av juli besökte ett tjugotal medlemmar Mary Rask i hennes trädgård. Mary började med att berätta om fastigheten, t ex att huset varit skola en gång i tiden och hon kunde även berätta några anekdoter om den tiden.

Huset ligger vackert uppe på en liten kulle och har en fantastisk utsikt över den lilla sjön. Hela hennes stora odling ligger i sluttningen från huset och ner mot vattnet. Där odlar hon allsköns grönsaker, både på friland och i växthus. Hennes bärodlingar, t ex vinbär och björnbär, är stora och i år blir det en mycket stor skörd. Hon visade oss även på sitt fläderträd som har en fantastiskt stor och vacker krona. Den frodiga växtligheten beror på kompost och gödsel som Mary transporterar ner till odlingarna med hjälp av sin fyrhjuling.

Men inget är enkelt i odlandet. Mary för en intensiv kamp mot tistlar. Hon täcker delar av marken med tjock presenning som får ligga i ett par år. Då försvinner tistlarna, så bit för bit vinner hon över ogräset och kan odla där igen.

När vi kom upp till huset igen bjöds alla in på kaffe och en magnifik tårta. Medan vi lät oss väl smaka visade Mary oss på sina andra intressen, bl a målning och tovning. En skön och trevlig avslutning på en solig sommarkväll.